Aktivitet i hemsökta hus

I måndags 8 September var vi hemma hos en familj i Alingsås, i deras hus.

Kvinnan i familjen hade haft lite egan upplevelser av den ”aktivitet” som fanns i huset och hon hade även haft upplevelser av ”aktivitet” i sitt förra boende, men detta hade blivit bättre efter att han separerat från den dåvarande sambon hon levde med då.

Nu hade hon träffat en annan man och bildat familj och därmed också bytt boende.
I detta huset hade hon nu också upplevt en hel del ”aktivitet” som att någon hållit sig väldigt nära henne, oavsett vart hon varit i hemmet och hon hade upplevt detta som väldigt jobbigt och obehagligt, eftersom hon ansåg att ”så nära går man inte någon annan människa”. Hon kände sig iaktagen och påpassad och uppe i bastun ville hon inte ens sätta sin fot och gå in. Hon hade upplevt en liten pojke, som var klädd som från 1800-talet med en rak lugg, pagefrisyr och på sig hade han en skjorta och ett par hänglsebyxor. han hade stått bredvid henne när hon hängde tvätt i tvättstugan en dag.

Samma dag som vi skulle åka till familjen, vaknar jag och får till mig bokstaven G och namnet Goran.
När vi väl kommer till huset, så har vi mött upp en annan tjej som också medverkade på besöket. Två av tjejerna upplever att ”de får ont i armen och det sprider sig upp i armhålan och ut i bröstet”. Jag själv möts av en man så fort jag kommer in i huset, mannen är ganska så kort, sydländskt ursprung, muskulös med breda axlar och mörkt hår, han beskriver hur han gått över i en hjärtinfarkt och jag får med ens en smärta i bröstet. Vi gi fortsätter in i huset och går upp på övervåningen. Väl däruppe känner vi att den sydländska mannen står mellan barnsängen och föräldrarnas säng. Han vill hålla ett litet öga på barnet i familjen, den 5 månader gamla flickan.

När kvinnan i huset ber oss att titta inne i bastun så får vi båd eont i huvudet, ett tryck över huvudet och den ena tjejen som är med oss beskriver en man från 70-talet, han har rågblondt hår i en slags 70-talsfrisyr, han har jeans och skinnväst på sig och ett par trätofflor. Han förmedlar sig för att han vill bli igenkänd av kvinnan som bor i huset och när vi frågar henne om hon känner igen det vi berättar så förklarar hon att ”ja, det är min kusins pappa”.

Kvinnan i huset ville inte ha bort energierna, hon ville bara få det brkäftat att de fanns där och gärna veta vilka det var och det fick hon.

Väl nere i hallen frågar jag kvinnan ”känner du igen namnet Goran?” och hon svarar ”nej, men Göran” och då förlkarar jag för henne att ”din kusins pappa, vill att du hälsar så gott till Göran”.

Carina Diplm Spirituellt & Andligt medium och Reiki Master