Mariann Rosendal berättar
om sitt livskall
Jag heter Mariann Rosendal och har arbetat med healing sedan ungefär 2005, då en nära väninna till mig upptäckte min förmåga på en kurs hon höll. Jag anmälde mig till hennes kurs mera av nyfikenhet, för jag hade fått healingbehandlingar av henne med goda resultat, och ville se vad det egentligen gick ut på.
Efter kursen stegrades min nyfikenhet och jag fortsatte med kurser, närmast följde Pranic Healing, men det visade sig vara en healingform som inte passade mig. Därmed inte sagt att den är sämre än någon annan healingform, men det var inte ”min grej”. Jag började försiktigt heala på egen hand, med hjälp av pendel, så som jag sett min väninna göra. Det hade effekt, och jag fick behandla mina väninnor, min man, min mamma…
I det här skedet upptäckte jag att man faktiskt kan bli blockerad när man ger healing! Det var när jag skulle ge healing åt mamma som jag märkte att det var som om en ”vägg” reste sig framför mina händer. Jag fick förklaringen att hon var ”för nära” mig i relation, men jag hade – och har – svårt att acceptera den förklaringen. Hos mamma lyckades jag i alla fall bryta ner hindret till en del, men jag har ännu inte lyckats med min man och det får jag respektera. Han är i alla fall mottaglig. Det vet jag säkert, för min väninna har skickat healing åt honom med framgång. Jag har inte forskat dess mera i det här fenomenet, jag litar på att jag får svar på mina frågor när det är dags.
Några år senare kom jag i kontakt med Eric Pearl genom hans bok om Reconnective Healing. Jag sträckläste boken tre gånger, så som det också rekommenderades i densamma, och efter att ha utfört några övningar kände jag att det härvar något jag ville arbeta vidare med. Det skulle visa sig vara rätt beslut, för jag kom senare i kontakt med en kvinna som erbjöd kurs i Reconnective Healing, och gick även igenom en djuphealingbehandling – Reconnection – som innebar att jag återkopplades till en högre energifrekvens. Sen tog det fart!!
Jag började använda metoden, men eftersom jag inte gått Eric Pearl’s egen utbildning så får jag ju inte använda namnet Reconnective Healing. Men vaddå? Vi pratar om förmedling av läkande energier, och jag är ett verktyg för dessa energier, så jag kallar det rätt och slätt för energihealing, eftersom ingenhar monopol på Universums energier. Alla får förmedla dem, använda dem, och framför allt njuta av den underbara effekt de erbjuder! Dessa energier kan inte styras, och det lönar sig inte ens att försöka! Jag har provat, och den enda effekt jag fick var att min klient erfor helt andra effekter än de jag från början avsåg. Universum visade mig klart och tydligt att jag inte hade ett skapande skvatt att säga till om, energierna gick dit de bäst behövdes, och resultatet blev precis lika bra men på ett annat sätt än väntat. Den önskade effekten kom senare, genom att klienten gick från klarhet till klarhet med mycket annat.
Reconnective healing har – har jag fått erfara – en tendens att luckra upp blockeringar hos klienterna, som får dem att våga ta itu med saker som tidigare känts svåra, för att inte säga oöverstigliga! Energierna för med sig ett lugn och en förnöjsamhet hos många, som gör dem avslappnade och orädda på samma gång. En läkande effekt så god som någon. Healing är – enligt min personliga uppfattning – en företeelse som kan, och skall, användas som komplement till den klassiska läkekonsten. Att som healer gå ut och påstå att ”jag botar” är helt främmande för mig. Jag brukar säga att jag låter energierna arbeta för oss, och allt som kommer till är en bonus som vi skall förvalta efter allra bästa förmåga. Med det sättet att uttrycka mig har jag också fått de mest skeptiska klienter att ge sig hän under mina händer.
Jag har så mycket att berätta om sådant jag upplevt med den här formen av healing, men jag får spara det till en annan gång, för det skulle ta upp en hel massa utrymme än vad som kanske är meningen. Men så mycket vill jag i alla fall säga, att jag har fått uppleva många intressanta episoder i samband med energihealingen, och en av dem vill jag gärna dela med mig av:
Jag blev kontaktad av en kvinna som kände sig ”upphängd och nersläppt”, och hon ville gärna prova på det jag berättat om under föreläsningen hon varit och lyssnat på, dit jag var inbjuden. Jag bad henne att inte berätta något om sig själv, för det skulle jag få reda på under behandlingens gång. Mycket riktigt, jag fick reda på en hel del som hon också bekräftade. Under den tredje behandlings-sessionen fick jag väldigt starka signaler från hennes hjärtchackra. Det var en tyngd över hennes bröstkorg som jag bara kan beskriva med ett ord: tegelstenar! Jag frågade henne om detta när vi var klara, och hon sade att hon hade svårt att vistas i sitt eget hem, för hon kände att hon inte var ensam i huset. Det var väldigt obehagligt för henne då hon inte kunde sätta fingret på varifrån känslan kom. Hon bad mig komma på besök, och jag tackade naturligtvis ja.
Några veckor senare åkte jag dit, och möttes av ett helt underbart, stort gult hus långt ute på landet. Kring huset fanns gamla ”lofthus”, skog och åkrar. Men jag kände också att det fanns något där som inte riktigt hörde hemma i omgivningarna. Jag blev välkomnad in, och på tröskeln till köket fick jag en iskall känsla som jag bara upplevt en gång tidigare – långt innan jag blev på det klara med att jag var medial. Jag satte mig ner, tog min pendel och fick genast bekräftelse på att vi hade sällskap av en kvinna och en man. Jag fick kontakt med kvinnan, och när jag beskrivit henne för min klient tog hon fram ett par gammaldags fotografier i ovala ramar. Jag pekade ut kvinnan på det ena fotografiet, och fick ett ”M” i hennes namn. Min klient började undersöka baksidan av fotot och hittade ett namn som började på samma bokstav, ”M”!
Denna kvinna hade ”huserat” i köket där vi nu befann oss, och tyckte att hon ville fortsätta med det. Hon hade dessutom sällskap av en dräng som arbetat på gården, och som haft en liten verkstad i rummet intill. Jag hjälpte dessa två över till Andra Sidan, och jag märkte på min klient att något liksom ”föll av henne”. Kort därefter åkte min klient och hennes familj på resa, och jag bad henne kontakta mig när de väl kommit hem, för att berätta hur det kändes i huset. Hennes första ord när hon ringde var; ”åh vad skönt det var att komma hem”! Det skulle också visa sig att de energier jag förmedlade till min klient, kunde hjälpa henne att helt koppla av under resan, och verkligen njuta av den.
Jag har fått glädjen att hjälpa många andra med främmande energier i deras hus, men jag skall villigt erkänna att jag ännu är i barnskorna vad den biten beträffar. Vad gäller energihealingen så blir man aldrig fullärd, och detta faktum ger mig drivkraft att fortsätta lära mig mer. Och ju mer jag lär mig, ju mera ödmjuk blir jag inför de krafter jag får glädjen att förmedla. Vad är bättre än att kunna hjälpa sina medmänniskor? Ni får så väldigt gärna gå in på min hemsida, www.moreenergy.fioch ta del av de behandlingar jag gjort, och allt annat jag upplevt sedan jag blev uppmärksammad på min mediala sida. Jag hade faktiskt inte en blåblek, susande aning om min gåva! Jag förklarade mina tidigare upplevelser som ”drömmar”, och vågade inte riktigt ta det till mig. Nu vågar jag, och jag är så glad att få uppleva detta!