Här kommer veckans andeporträtt från mina duktiga kursdeltagare.
Tecknat av: Bertil Månsson
Budskap: den här mannen är läkare, arbetade på ett bårhus. Namnet Bengt nämns.1960 – 1970 är viktigt. En stad/ ort som börjar på Ö.
Tecknat av: Kerstin Dahlin
Budskap: Jag fick skönheten och odjuret han tyckte sin fru var en skönhet och han odjur , mycket hår även i ansiktet han tyckte inte om sitt utseende , ville inte ha barn (kunde bli lik honom) namn Alex, Tysk, från saxen, Stridspilot ,Adlig Gift 30 år . Fick inte hur han dog men tror han dog
Tecknat av: Annelie Törnebro
Budskap: Nr 1 ikväll. Pojke, ung man, med glimten i ögat, ett leende ständigt på lur och snabb i repliken. Snäll och omtyckt. Kärleksfull och glad. ”Mammas pojke”. Han brukade smyga upp bakom sin mamma när hon stod vid spisen, kittla henne, hålla om och kolla över hennes axel för att se vad det skulle bli för mat (Han gör det fortfarande men han får henne inte att skratta som förr. Han saknar hennes skratt.). Hon brukade daska till honom skrattande och muttra/skälla på honom för syns skull då.
Han var bedårande söt som bebis. Stor förstoring i vardagsrummet. Och han hälsar ”Mamma, jäg är så där S N Y G G som du sa att jag skulle bli!!”
Mamman tänder ljus för honom varje dag. Hon har en sorg och en tomhet i sitt bröst som han skulle göra vad som helst för att ta bort. ”Jag är ledsen att du är ledsen. Jag skulle inte ha varit där.”
Han visar ungdomar. Massor av kompisar.
Det är en stor begravning. Jag får namnet Abby, siffran 17 och Hisingen
Syns det nu? Han visade också ett gult/guld ”Klot” eller ”dublon” som jag inte visste vad jag skulle göra med – men jag valde att lägga det som ett halsband istället för att hoppa över informationen… Vis av erfarenheten att inte hoppa över
Tecknat av: Annelie Törnebro
Budskap: Foto: förmodligen en ateljébild.
Jag får kontakt och målar en kvinna med uppsatt hår. Jag är klar med ansiktet riktigt snabbt men sedan målar, suddar och målar jag om hennes armar hela tiden. Det blir inte bra. Jag förstår inte och tänker hoppa över det – när jag får en klar bild av vad det är hon förmedlar. Det är ett foto jag ska måla av och hon sitter på en stol med armstöd. Därav det viktiga med att inte bortse från det. Jag ser till och med den vita passepartout runt fotot.
Hon har långa fingrar och graciösa händer. Hon visar handarbete och symaskin. I linneskåpet fanns hennes dyrgripar: Stärkta linnedukar och monograms-broderade lakan med krusade band.
Dillkött. Hon blev änka relativt tidigt och fick klara sig själv och barnen på egen hand. Gjorde det hon kunde av det hon hade. Det var slitsamt men var värt det. Hon dog när tiden var inne, när kroppen och själen var klara. Tror det är åldringsvård. Får siffran/åldern 84.
Hon säger att det är ett namn som går i arv. Hennes namn finns i fler generationer. Får namnen Anna Matilda, Gunnel, och Bo ”Bosse” och Alf.
Hon hälsar: ”Angående gravvården – Det finns ingen anledning till sura miner, träta, dåligt samvete och bittra ord. Släpp det, låt det vara! Gräset är vackert. Låt jorden sköta sitt.”
Tack !
Tecknat av: Stina Andersson
Budskap: Här kommer ” Karin 27 år!
Uppvuxen på bongård i sydvästra norrland!
Hon berättar för mej att hon aldrig var nöjd med någonting! ” En riktig surpuppa var hon! Hon har det bra nu , där hon är!
Hon har 3 äldre syskon som är mellan 50 – 60 år i dag!
Hon var mycket kritisk när jag försökte teckna henne, jag ficj jobba som sjutton! Hon var också väldigt varm och stödjande mot mej! Hon ” peppade mej kan man säga! Hon förolyckades i en trafikolycka! Snö och halka inblandat! Härlig tjej som fick sluta för tidigt!